Fiska kräftor i Motala

Kräftskiva hör sensommaren till och under flera tillfällen i augusti/september får allmänheten fiska kräftor gratis i Vättern. Här är allt du behöver veta om kräftfisket i Motala 2023!

En äldre man i blå tröja och keps håller i nyfångad kräfta. I bakgrunden syns vattenytan.

Att fiska kräftor är en riktigt uppskattad tradition och en perfekt aktivitet för hela familjen. Kräftfisket i Vättern är unik, faktiskt är det så att Vättern är Sveriges enda sjö där det är tillåtet för allmänheten att fiska kräftor på allmänt vatten utan särskilt tillstånd. I alla andra sjöar och vattendrag måste du ha fiskerättsinnehavarens tillstånd.

Vad som avgör om det blir ett bra kräftår eller inte är svårt att säga men temperaturen på vattnet har en viss inverkan. Kräftor trivs bättre när vattnet är varmare. Då blir de piggare och kommer igång med att ömsa skal.

Kräftor som mäter mindre än 10 cm från pannspets till stjärtspets måste släppas tillbaka på samma plats som de fångats.

 

Kräftfiske i Motalaviken 2023

Det här behövs för att kunna fiska kräftor

Det vanligaste sättet att fånga kräftor är med kräftbur. I Vättern måste buren ha minst två runda flyktöppningar om 28 mm diameter för att små kräftor ska kunna ta sig ut.

Ett annat roligt och spännande sätt att fiska kräftor på är att använda sig av en eller flera kräfthåvar. Detta redskap passar bra om man ska fiska i grunt vatten. Det finns flera olika modeller när det kommer till kräfthåvar, men principen är densamma.

Det går till så att man placerar ut håvar platt på botten med lite kräftbete i. Sen gäller det att ha tålamod. Då och då smyger man fram och kikar med ficklampa om betet har lockat till sig några kräftor. Om så är fallet lyfter man på hoven och stjälper ut fångsten innan man placerar ut dem igen.

Som bete används vanligtvis bitar av död fisk. Många menar att mört och brax funkar bäst, men det fungerar bra med allt möjligt. Laxhuvuden är också en favorit.

Fyra stycken koka kräftor ligger på en ljusgrön tallrik.

Lär dig mer om sötvattenkräftan

  • I Sverige finns det två arter sötvattenkräftor – den inhemska flodkräftan, Astacus astacus, och den inplanterade signalkräftan, Pacifastacus leniusculus.
  • Båda är blåsvarta till utseendet, det är först när de kokas som de blir röda.
  • De kan bli upp till 20 cm långa och lever i 5–20 år. Utseendemässigt är de mycket lika varandra men skiljer sig åt bland annat genom signalkräftans ljusa fläckar i ”tumgreppet”.
  • Kräftorna är nattaktiva och gömmer sig i hålor i strandkanten som de gräver själva eller i luckor under stenar.
  • I gynnsamma förhållanden kan kräftorna bli könsmogna redan under andra levnadsåret och bli minst 20 år gamla.
  •  Signalkräftan började planteras in i svenska sjöar i slutet av 1960-talet. Den härstammar från USA.
  • Orsaken till inplanteringen var att stora delar av vårt inhemska kräftbestånd försvunnit i kräftpesten, en svampsjukdom som dödar flodkräftorna. Vad man inte insåg då var att signalkräftorna tål pesten, men bär på den. Det innebär att de därför smittade de få kvarvarande bestånd av flodkräftor som fanns kvar i landet.

Publicerad: 10 augusti 2023
Senast uppdaterad: 10 augusti 2023

Platser från artikeln

Här hittar du mer info om platser som nämns i artikeln ovan.

Annat att förgylla sommaren med

Ute eller inne, simma eller hoppa? Här hittar du fler aktiviteter för barn och unga. 

Hittar du inte vad du söker?