Med Bullerbykänsla mitt i stan

Utanför Lizette och Kristoffer Norrfjälls gula trähus vajar lakan på tork mellan äppelträden, deras två hundar leker i trädgården och grannarna är välbekanta sedan länge trots att de bara bott här i tre månader. Äntligen har de hittat hem.

Äldre villa med ljusgul puts och rött tak

Det är lite kittlande att stå i Lizette och Kristoffer Norrfjälls trädgård och tänka att det var här det började. Paret bor bara några meter ifrån Göta kanal och Gamla Motala Verkstad som i mitten av 1800-talet var ett eget samhälle. Här väcktes staden till liv mycket tack vare att Baltzar von Platen utsåg just Motala till Göta kanals huvudstad. Mycket av det gamla finns fortfarande bevarat och här kan du strosa mellan gamla lyftkranar och faluröda byggnader. Hela området räknas som kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
– Vill vi bygga om något utvändigt behöver vi höra av oss till kommunen först. Allt måste göras tidsenligt för att bevara områdets kulturvärde, förklarar Kristoffer.

Paret vet inte riktigt hur gammalt deras hus är. I objektannonsen stod det 1890, ett årtal som många äldre hus får om man inte riktigt vet det exakt när det byggdes. Men med huset kom även en lunta papper full av historisk information att gräva i.

Vi har inte hunnit gå igenom allt än, men jag har läst mig till att det bodde en kopparslagare här 1877 och att huset kallades för Ängstrandsgården, berättar Kristoffer.

Familjen har bara bott i huset i tre månader men har redan lärt känna sina närmaste grannar.
– Det vilar en bullerbykänsla över området. Att gatan är en grusväg, trädgårdarna här är lummiga och att våra grannar redan har kommit förbi både med Västeråsgurka och persikor, säger Lizette.
– Verkligen, det känns som att vi bor på landet trots att vi faktiskt bor mitt i stan, fyller Kristoffer i.

angstromsgatan2

En riktig pärla men mycket jobb

Lizette och Kristoffer bodde tidigare på Östermalmsgatan bara några hundra meter bort. Trafikbruset var påtagligt och efter det att deras son föddes växte känslan av att de behövde komma bort.
– Det förra huset var egentligen en nödlösning för att vi behövde någonstans att bo när jag fick jobb. Det var ett större hus som vi la ganska mycket tid på att renovera, men trots det kändes det aldrig riktigt som vårt, säger Lizette.

Paret längtade ut på landet till tystnaden och att kunna leva lite mer avskilt. De hade letat efter ett nytt hus i mer än ett år när huset i gamla verkstan plötsligt dök upp i flödet. De kände till området eftersom Kristoffers syster bodde i närheten och de brukade ta sina hundpromenader i krokarna.
– Jisses vad det finns att göra. Det var nog min spontana känsla när vi klev in innanför dörrarna, säger Kristoffer med ett skratt.

Det fanns inte ens en spis i köket berättar Lizette. Mycket var eftersatt och huset var i behov av stora renoveringar. Men det avskräckte dem inte.
– Sett till vad som inte finns, ja men bekvämligheter som kök med ytor eller diskmaskin, känns det nästan som man har flyttat tillbaka till 1890-talet. Men vi har trivts från första stund, säger Lizette.

Snart påbörjas renoveringsarbetet. Alla golv behöver rivas upp, grunden i huset måste göras om. Köket ska flyttas och det ska göras en öppning i en bärande vägg. Trots det omfattande arbetet kommer mycket att kunna bevaras.

Fönsterna är av munblåst glas och spröjsen är äkta. Vi har flera stora fina kakelugnar som är husets hjärta. Övervåningen där vi har vårt sovrum är nog mitt favoritrum. Kakelugnen, trägolvet och bjälkar i taket som ger en väldigt rustik känsla, berättar Lizette.

Vi tar en rundtur i huset. Kristoffer påpekar att det inte är så högt i tak, kanske var de inte så långa förr i tiden. Att huset har en så gammal historia är något som verkligen kittlar Lizettes fantasi.
– Tänk att något gick på exakt de här golven för mer än 100 år sedan och spejade ut genom samma fönster. Den tanken är kittlande. Vi ville gärna åt det här lite äldre stuket och uppskattar inte ny-nya grejer. Trots att vi kommer bo i kaos ett tag framöver så känner jag verkligen att vi har hittat hem, säger hon.

angstromsgatan3

De valde mellan Jönköping och Motala

Lizette är uppvuxen i Hästholmen nära Omberg och växte upp med uppfattningen att Motala låg lite avsides sett till Jönköping, Linköping och Norrköping. Men när det var dags för paret att flytta 2017 då Lizette skulle söka jobb, stod valet mellan Jönköping och Motala.

Det beror på Vättern, jag ville bo nära vatten. Jag älskar att bada och gör det gärna året om, berättar Lizette.

När det stod klart att hon fått jobb i Motala gick flyttlasset hit, vilket Kristoffer inte hade något emot. Han är uppväxt i Småland men flyttade till Bona i kommunen 2001 och till centrala Motala 2005. Kristoffer är ingen badare, men åker gärna båt och fiskar. Men när han ska välja en favoritplats i Motala så blir det Håleberget, en av Motalas vackraste naturreservat.
– Jag vet inte hur det kom sig att jag hittade det, men jag var på jakt efter ett nytt Omberg där jag kunde promenera med hundarna, säger han.

Trots att det är svårt att tävla med Ombergs höjd i ett så flackt landskap som Östergötland, kan Hålebergets topp stoltserad med 235 meter över havet. Här får man en vidunderlig utsikt över både Omberg och Vättern och klara dagar kan man se över till Västgötasidan.

Trädgården

En trädgård med gamla anor

Något Kristoffer uppskattar är husets trädgård. Här råder lugnet till skillnad från deras förra hem.
– Det var aldrig tyst där. Här hör man på sin höjd ett godståg då och då, berättar han.

Det har blommat i trädgården sedan de flyttade in och i rabatterna trängs gamla kulturväxter som höstanemon med stockrosor och alunrot.
– Det är otroligt lyxigt att ha en redan uppvuxen trädgård. Både när det kommer till alla vackra blommor och växter och för insynsskyddets skull, säger Lizette.

Förutom flera fina platser att sitta och njuta på, finns här också flera småstugor som inrymmer bland annat bastu, förråd och till och med ett utedass. Vackrast av dem alla är Kapten Karlssons stuga.
– Vi har fått förklarat att den lilla stugan fått namnet efter en kapten som brukade bo där. Han byggde verandan så att den skulle påminna till utseendet av en båt. Det är inte jättestort men har faktiskt fyra våningar, säger Kristoffer.

På en av väggarna som vetter ut mot gatan sitter en lapp där det går att läsa;

Under 1900-talets början ägdes stugan av Sjökapten Ferdinand Karlsson och hans hustru Bernadine. Kapten Karlsson jobbade i många år på sträckan Göteborg-England, men på äldre dar övergick han till lastbåtarna på kanalen.

Texten på lappen berättar också att stugan även användes som tvättstuga av traktens kvinnor förr i tiden.

Varför har ni Motalas häftigaste hem?

Lizette: Vi har verkligen kommit över en pärla. Jag tycker att vårt hus har det bästa läget i stan. Med lantlig bullerbykänsla, närhet till kanalen och naturen och samtidigt med gångavstånd till stan. Här bor vi med grusväg och kultur och får samtidigt det bästa av två världar. Och trädgården är svår att konkurrera med!

Kristoffer: Husets historia kombinerat med alla små uthus, där man får känslan av landet utan att behöva vara så långt ifrån stan. Trädgården är något jag också verkligen uppskattar, att den är uppvuxen med vackra blommor och att få gå runt här på kvällarna när det börjar skymma är något jag inte kan få nog av.

Se fler bilder

Publicerad: 14 oktober 2021
Senast uppdaterad: 27 november 2021

Emelie Fredriksson

Emelie Fredriksson

Platser från artikeln

Här hittar du mer info om platser som nämns i artikeln ovan.

Hittar du inte vad du söker?