1. Motala Hamn
Hamnen är en viktig knutpunkt i Motala – särskilt sommartid. Här finns det gott om restauranger och caféer att besöka. Precis intill hamnen ligger Göta Kanalbolags huvudkontor, ett gult och pampigt hus som varit huvudkontor sedan kanalen invigdes 1832. Bredvid Kanalbolagets hus ligger Tullkammaren. Fastigheten inhyste från början en spritfabrik och senare en folkskola. Åren 1921-1973 fanns Motala Tullkammare i fastigheten. Numera finns här Vätternakvariet, tidningen MVT och Tullkammaren Kanalbutik & Café. Här i hamnen ligger även Motala Motormuseum, ett spännande nostalgimuseum med bilar, motorcyklar, radioapparater och mycket annat.
Vänder du dig ut mot Motalaviken ser du ett modernt landmärke – Motalabron som invigdes 2013 av kung Carl XVI Gustaf. Bron mäter 27 meter över vattenytan, är byggd i stål och betong med en totalvikt på 25–30 000 ton. Bron har för övrigt samma färg som Golden gate-bron i San Fransisco och bjuder på en fantastisk utsikt över staden.
Hamnen bjuder således på många upplevelser, och precis bredvid finns Motalas stadspark. Här finns en mycket uppskattad lekpark med vattentema. Sommartid brukar parken bjuda på fina blomsterarrangemang och de första helgerna i juni fylls den av cyklister som ska cykla något av Vätternrundans lopp. Längst ner mot vattnet står Irene Nordhs konstverk Cyklisterna.
2. Strömbron och Gästisparken
Nu är det hög tid att gå vidare! Med ryggen mot Kanalbolagets stora gula hus kan man styra kosan över Strömbron. Under brons första 400 år var den tillverkad i trä. Den har tidvis varit i dåligt skick och har reparerats och byggts om genom åren. 1787 blev den nuvarande stenbron med sina nio valv färdig.
Från Strömbron kan man rakt fram skymta det område som kallas för Gästisparken. Idag syns få spår av den aktivitet som funnits här genom åren. På denna plats fanns bebyggelse redan under medeltiden. Här var tingsplats på 1300-talet och under 14- och 1500-talen ägdes platsen av kronan. Här uppförde Gustav Vasa en kungsgård som dock brändes ned av danskarna 1567. På samma plats uppförde hertig Johan (son till Johan III) i början av 1600-talet en gård som han kunde visats på under sina jakt- och fiskebesök i Motala. Sedan blev här tingshus och värdshus. Gästisbyggnaden revs 1964 och endast den intressanta källaren från hertig Johans tid sparades. Av bebyggelsen på området kvarstår också brygghuset eller bagarstugan invid bron.
3. Strömbron
Vi tar vänster direkt efter vi har passerat Strömbron och kommer då ner på Verkstadsvägen. Nu har vi Göta kanal på vänster sida och Motala ström på vår högra. Stadsdelen heter Kvarnön och kom till när Göta kanal grävdes genom Motala och har fått sitt namn av de många kvarnar som tidigare låg utmed Motala ström. Man grävde kanalen bredvid Motala ström eftersom vattnet i strömmen var för strömt för kanalbåtarna. Motala ström rinner från Vättern ända till Östersjön. Den börjar i Motala och rinner först till sjön Boren. Motala ström fortsätter efter Boren ner till sjöarna Roxen och Glan för att sedan mynna ut i Bråviken.
4. Hårtorpssjön
Efter en liten promenad ser vi nu Hårstorpsjön på höger sida. Den flyter sedan 1920-talet nedanför Charlottenborgs slott. Sjön bildades när man dämde upp Motala ström i samband med byggandet av den närliggande kraftstationen. På sjöns botten finns ruiner från en medeltida gård: gården Hårstorp. Kanske ser du den lilla ön ute i sjön? Ungefär där var gården belägen. Ön är en anlagd minnesplats som numera är överväxt med träd och buskar.
Hårstorp var ett stort och mäktigt godskomplex som låg på norra sidan Motala ström. Till gården hörde ett stenhus som låg på en holme ute i vattnet samt många tomter där hantverkare, mjölnare och fiskare hade sin verksamhet. Vid tiden för uppdämningen fanns ett nyare gårdshus på området. Det var uppfört 1827-1828 och hade varit tjänstebostad åt Göta kanalbolags kamrer och senare hushållsskola. Byggnaden fick flyttas för att inte hamna under vatten. Numera står huset på Östermalmsgatan i Motala och är hotell sedan 2013.
5. Charlottenborgs slott
En bit längre fram syns en ljusgul herrgård på andra sidan sjön. Detta är Charlottenborgs slott, som uppfördes av Ludwig Weirch Lewenhaupt (1622-1668) och var färdigt 1652. Ludwig namngav sitt nybyggda slott efter sin hustru Charlotte von Hohenlohe-Neuenstein (1626-1666). Charlotte var en tysk grevinna som Ludwig träffat i Tyskland och paret fick åtta barn tillsammans. Efter föräldrarnas död övergick Charlottenborgs slott till sonen Adam Lewenhaupt (1659-1718). Han var officer i Karl XII:s armé, men blev tillfångatagen av den ryska armén och dog i ryskt krigsfängelse. På mitten av 1700-talet ägdes Charlottenborgs slott av Carl Gustaf Boije av Gennäs. Han lät installera stora vattenkar på slottets tredje våning, för att på så sätt odla karpfiskar. En kall vinter frös karen sönder med en stor översvämning som följd. På grund av översvämningen fick den tredje våningen rivas.
1790 såldes slottet till Israel Lagerfelt. Huset var då i mycket dåligt skick och Lagerfelt lät genomföra en omfattande renovering.
6. Charlottenborgsbron och Motala Verkstad
Nu är vi strax framme vid Charlottenborgsbron. Gå tvärs över den och ner på kanalbanken, tillbaka mot starten. Bron byggdes 1983 för att underlätta kommunikationerna mellan Charlottenborgsområdet och centrala Motala. Den går över både Göta kanal och Motala ström. Om man vill ha en längre promenad kan man i stället fortsätta kanalbanken åt andra hållet, mot området Gamla Motala verkstad och sluta vid Borenshults slussar. I området Motala verkstad finns bland annat Carlsund-monumentet, treöresbron och Lokverkstan. I verkstadsområdet finns skyltar där man med hjälp av sin telefon kan lära sig mer om Motala verkstads historia.
Vi fortsätter turen, tillbaka mot centrala Motala. Att promenera, cykla eller springa invid Göta kanal är alltid lika fint, oavsett tid på året. Man började gräva kanalen 1810 och den tog 22 år att färdigställa. Göta kanal sträcker sig från Sjötorp vid Vänern till Mem vid Slätbaken och är hela 190 km lång och har 58 slussar. Av den totala sträckan är 87 km grävd kanal. De mindre sjöarna man passerar på vägen utgör 103 km av kanalens längd.
I Motala fick kanalen stor betydelse. 1822 anlade Baltzar von Platen en mindre mekanisk verkstad i Motala, vilken senare skulle utvecklas till att bli "den svenska verkstadsindustrins vagga". Motala verkstad kom senare att tillverka allt från lok till broar och strålknivar. En del av den rika produktionen finns att se på Motala Industrimuseum som är öppet sommartid. Göta kanal grävdes av hela 58.000 indelta svenska soldater från 16 olika regementen som under längre och kortare tid arbetade på kanalbygget. Under de 22 byggnadsåren utförde ca 60.000 man ca 7 miljoner dagsverken om vardera 12 timmar. Grävningen utfördes till största delen för hand med plåtskodda träspadar.
7. Motala isstadion
Till höger, kort efter Charlottenborgsbron, ligger Motala isstadion som ägs av Motala kommun. Här finns en konstfrusen bandybana. Det är här IFK Motala Bandy spelat sina hemmamatcher sedan den första säsongen 1965-66. Cirka 3 000 åskådare ryms på banans två läktare. På samma arena har också Maif Skrinnarna sin verksamhet. Det finns även en ishall, som är hemmaarena för hockeylaget Motala AIF. Omkring 1 500 åskådare ryms i hallen.
8. Baltzar von Platens grav
Baltzar von Platen kallas ibland ”mannen med järnviljan”. Kanske har du hört det kända citatet ”Du kan vad du vill, och när du säger att du kan inte, så vill du inte”.
Baltzar von Platen föddes på Dornhoff på ön Rügen den 29 maj 1766. Vid 13 års ålder skrevs han in vid kadettskolan i Karlskrona och blev fänrik 1780. 1782 gick han över till handelsflottan och seglade över världshaven som styrman. Han kom bland annat till Västindien och Godahoppsudden. 1785 var han tillbaka i Sverige för att året efter delta på en expedition till Marocko. Efter det deltog han i kriget mot Ryssland, och kommenderades på skeppet Prins Gustaf. Vid slaget vid Hogland den 17 juli 1788 blev von Platen sårad, togs som krigsfånge tillbringade mer än två år i rysk fångenskap, innan han utväxlades 1790 efter freden i Värälä. När han till slut kom hem blev han befordrad till löjtnant och kapten, fullmakter som hade utfärdats under hans frånvaro. 1798 invaldes Baltzar von Platen i styrelsen för Trollhätte kanal och började utarbeta planer på en förbindelseled mellan Nordsjön och Östersjön, det som skulle komma att bli Göta kanal.
Sina sista år tillbringade von Platen som vicekonung i Norge. Han dog 1829, tre år innan Göta kanal var färdig. Han fick en stor begravning, och hans monumentala familjegrav finns att se precis invid kanalen.
9. Fyndplatsen Kanaljorden
Efter Platens grav fortsätter vi ca 500 meter och viker ner höger på cykelvägen. På vänster sida finns en gräsbevuxen slänt. Här gjordes 2010 ett sensationellt arkeologiskt fynd! Här har det under stenåldern funnits en sjö, och där hittades en 14×14 meter stor stenläggning där delar av människoben, skallar och djurben låg utspridda. Fynden hade lagts i den grunda sjön för ungefär 7700 år sedan och verkar ha grupperats enligt ett mönster. Underkäkar och ben från björn och vildsvin hittades i ett hörn medan ben från hjort och älg fanns i ett annat. Djurens skallar återfanns inte. Människoben och skallar från tio vuxna individer hade placerats i stenläggningens mitt. I ett hörn hittades skelettdelar från ett spädbarn. Analyser visar att skallarna först varit begravda och senare flyttats för att läggas i sjön. Man vet inte var resten av kropparna är. Två av skallarna hittades med trästörar instuckna genom skallens undersida. De saknade underkäkar. Skallarna kan ha varit synliga ovanför vattenytan, tack vare att man tryckt ner störarna mellan stenarna.