Sista kyssen

Hit men inte längre. Köpingen Motala och socknen Motala Verkstad var långt fram i vår tid två separata samhällen och man levde på olika sätt. Det förekom faktiskt en viss rivalitet, det fanns vi och sen fanns det dom. ”Sista kyssen” var kanske det tydligaste beviset på det.

Bilder

En modern Romeo och Julia

Enligt en modern sägen ska det längs kanalen ha funnits en bänk i höjd med Baltzar von Platens grav som kallades för ”Sista kyssen”. En pojke från Verkstan som följde en flicka från köpingen hem vågade sig inte länge än dit i rädsla för att möta ett gäng från köpingen, eller tvärtom. Marken kring Baltzar von Platens grav var betesområde och fredad mark i tvister mellan unga människor från köpingen och socknen. Om man inte följde reglerna kunde det bli bråk. Som en modern Romeo och Julia-saga eller hur!

Så skarp var delningen mellan de olika delarna i Motala under 1800-talet och så kom det att vara under flera generationer Motalabor. Livet i Verkstan präglades av hårt arbete, män med långa arbetsdagar och ofta farliga jobb. Hustruar som arbetade minst lika hårt hemma med många barn, tvätt och hushållsarbete. En särpräglad arbetarkultur. Inte förrän 1948 kom sammanslagningen mellan Motala socken och Motala stad och de båda kommunerna växte definitivt ihop.

Ett romantiskt skimmer har omgärdat platsen sedan ”Sista kyssens tid” och i stammen på bokarna som omger Platens grav syns kärlekspars initialer inkarvade från så långt tillbaka i tiden som 1940-tal. Allt eftersom träden har växt har de inkarvade budskapen rest sig allt högre över marken och idag finns här ett helt bibliotek med ord fyllda av längtan och kärlek.

Hitta hit

Hittar du inte vad du söker?