Förra gången jag kikade in i det svarta huset på Snokvägen i Borensberg var golven täckta med papp, köket hade precis börjat byggas och barnens rum var fortfarande omålade. Nu, ett par månader senare, kliver jag in i ett hem. Visst saknas en del lampor och tavlor, men i övrigt är det svårt att tro att familjen Tillgren bara bott här i en månad.
– Vissa saker vill vi känna in lite hur vi vill ha det, men det känns skönt att vi bor här nu, säger Anja och visar in i det stora rummet som är både kök och vardagsrum.
Planen var att ha flyttat in på Victors födelsedag i slutet av maj. Så blev det nästan. Födelsedagen fick tillbringas på Ikea för att köpa garderober. Och två dagar senare sov familjen första natten i sitt nya hus.
Hur kändes det?
– Jag sov väldigt bra, säger Anja.
– Ja, det kändes som att man kommit hem på något sätt, säger Victor.
Båda två beskriver saknaden efter att bo i Borensberg. Under månaderna i lägenhet i Motala har de verkligen insett vad de uppskattar med den lilla sjöstaden vid Göta kanal. Nu springer barnen in och ut och cyklar runt på gatan. Och pendlingen till arbetena i Linköping tar bara halva tiden.
Att vara med i princip från start i ett nytt område gör också att man kommer närmare sina grannar, tycker familjen. Några kände Anja och Victor sedan tidigare, några har de lärt känna nu.
– Alla är lite i samma fas och det finns mycket att prata om.
Blev allt som ni tänkt eller ändrade ni er längs med vägen?
– Det känns som att vi har följt planen rätt så bra. Vi tvekade lite om golvet, om vi skulle ha betong eller inte. Men det känns jättebra att det blev det.
– Sedan tänker vi mycket på hur vi ska göra uteplatsen nu. Det vore skönt om den var klar till slutet av semestern, men det ska bli rätt, det är huvudsaken.
En del problem uppstod längs vägen, men genom att välja en husleverantör som lät dem besöka huset under arbetstiden kunde de flesta åtgärdas direkt.
– En del saker hade kanske blivit problem senare om vi inte sett och tänkt på dem under arbetets gång, förklarar Victor.
De tycker också att de har haft nytta av att ha byggt hus en gång tidigare.
– Förra gången gjorde vi kanske en del förhastade val, nu har vi tänkt till lite mer noga för varje beslut, säger Anja.
Att just den här tomten egentligen stod ganska långt ner på önskelistan är svårt att förstå när man sitter i det öppna rummet med stora fönster. Utanför syns vajande majsfält och längre bort anas Boren.
– Egentligen ville jag ju inte ens kolla på den här tomten, säger Anja. Den låg för högt upp tyckte jag.
– Så här i efterhand kan man verkligen undra varför vi inte hade den högre upp, säger Victor.
– Vi får tacka Motala kommun och de som stod före oss i kön, skrattar Anja.
Kommer ni att bo här längre än i förra huset?
– Ja, det tror vi. Kanske till och med för alltid, säger Anja och fortsätter:
– Det känns som vi behöver njuta och inte bara bygga och planera. Nu ska vi skapa minnen i det här huset.
Publicerad: 05 juli 2024
Senast uppdaterad: 05 juli 2024
